Djävulen är en lögnare- Sara Razai

Publicerad 21.01.2017 kl. 13:47

 

Romanen Djävulen är en lögnare (2016) blev den helsingforsiske Sara Razais andra efter debuten Jag har letat efter dig (2012), som i likhet med den nyutkomna romanen handlar om frågor om etnicitet, tillhörighet och religion. Djävulen är en lögnare är en berättelse om att vara borttappad och ensam i en värld full av möjligheter men också av hot och felaktiga val.

Romanen utspelar sig under en enda dag och börjar med två huvudpersoner, den sextonårige Meri som bott hela sitt liv i en bostad i Gårdsbacka och den sjuttonårige Hope som för tillfället bor i New Bell i Douala efter en mångårig vistelse i Finland. Efter en stund fylls berättelsen med Meris och Hopes respektive mammor, som i enlighet med sina döttrar har mycket gemensamt men också mycket som skiljer dem: det handlar om avvikande syner på till exempel religion och föräldraskap.

Till en början verkar det som om allt står stilla: Meri, som tappat bort sig efter att ha slutat högstadiet stänger in sig i sin bostad och lever genom sin mobil. Meris mamma Aina är tvungen att stanna hemma på grund av sin svartsjuka sambo. Hope i New Bell känner sig främmande och ensam efter att ha vuxit upp i Finland, medan hennes mamma Gloria försöker febrilt hitta en ny utväg till Europa efter att ha tvingats lämna Finland några år sedan. Under berättelsens gång börjar allt större och större brytningar, konflikter och vändningar ske, så att huvudpersonerna till slut tvingas göra den förändring som de förut har försökt sitt bästa för att undvika.

Bokens värld målas upp som kall och pessimistisk, speciellt för helsingforsiske Meri som blir tvungen att gå ut ur sin bostad efter att ha blivit barnvakt för sin grannes barn. Berättelsen handlar också mycket om ansvar och hur det fördelas i de två familjerna: då Meri bär nästan allt ansvar då det kommer till att överleva har Hope ingen möjlighet att bestämma över sitt eget liv. Här spelar också religionen en roll, eftersom både Aina och Gloria, flickornas mammor, har en stark anknytning till en gudom som de ändå tolkar på väldigt olika sätt. Aina använder sin gud för att undgå allt som har med ansvar eller svåra beslut att göra, medan Gloria jämför sig själv med bibliska personer för att orka med allt ansvar, även den del av det som borde tillhöra Hope.

Allt i allt är boken en riktig läsupplevelse som också väcker tankar. Den smått tröga och händelselösa början är bara en introduktion till ett äventyr av känslor, tankar och korta dyk till huvudpersonernas historia. Texten och berättelsen är lätta att följa med och Razai lämnar mycket rum åt egna tolkningar både om personernas psykologi och om deras människorelationer. På ett flytande och samtidigt obarmhärtigt vasst sätt lyckas Razai fånga upp vad det innebär att vara ung men inte helt vuxen: att klara sig men ändå inte riktigt trivas med att fixa livet ensam.

 

Bokvalet i inlägget är ett samarbete med Nordisk Kulturkontakt. Kom och träffa Sara Razai 1. februari - läs mer om evenemanget HÄR

Recensionen är även i samarbete med Förlaget. 

Julia Hämäläinen
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver:

Lycksalighetens Ö är ämnesföreningen för Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. 

Vi skriver recensioner om nyutkomna böcker såväl som gamla dammiga verk i bokhyllan. 

Välkommen till Boksikt, om du också har åsikter om böcker!

 

Kontakt: 


 Redaktörer:

Jessica Henriksson

jessica.henriksson@helsinki.fi

Madeleine Forsén

madeleine.forsen@helsinki.fi